Så var man tillbaka igen

bland detta organiserade kaos. Bilar som tutar, kör som galningar (höll på att krocka på väg från flygplatsen och hem...), fulla kineser som kräver stöd, spott och fräs. Man inser att allt är som vanligt och att det inte är mycket som har förändrats på 2 veckor ;). Det var jätteskönt att vara hemma i Sverige och så sent som igår hade jag ingen lust att åka tillbaka. Men så landar man och inser att man även saknar detta på något konstigt sätt och det är skönt att slippa bo i kappsäck trots allt. Nu börjar tröttheten slå till så det är dags att krypa i säng. Hörs!